Fortfarande inte ett ljud från 17 åringen. Tänk att vara så trotsig att man gör illa dom som älskar en mest, då är man envis och omogen. Lillgrabben ( 5 år) ska i dag till “möllan” med dagis och lämna några nallar   som ska få flytta till ett barnhem i Ukraina. Bra att barnens “icke längre roliga mjukisdjur” kommer till nytta.

Fan också vad jag är trött på odrägliga ungar. Sjuttonåringen gör precis som han vill och tror att han kan och vet allting. Nu har jag inte sett röken av honom sedan i fredags morse. Pratade dock med honom i mobilen i eftermiddags och då var han tuff   som en agaspis och skulle ALDRIG komma hem mer. Jaja, vi får väl se…..nu har jag lyst honom iallafall :). Stackars 17 åring som måste  gå upp på morgonen för att gå till skolan o dyl…..hur ska han orka?